Paradistorgs frågor om barnen är ännu aktuella

PaSommaren den korta ljusa då vi ska hinna det som inte ryms i det pressade schemat resten av året. ”Jag hinner inte nu. Kom till mig på Paradistorg i sommar”, är den stressade läkaren Kathas besked till sina vänner. 

Paradistorg är sommarstället där fyra generationer samlas varje sommar. Med samma ritualer vid midsommar, jordgubbspremiär och kräftor, men även samma konflikter. Livet tar inte paus för att det blir sommar. Krav och förväntningar består, också i det vackraste av sommarhus med sjötomt och glasveranda.

Den snart 60-åriga Katha är huvudpersonen i Ulla Isakssons roman Paradistorg från 1973. En bok som länge varit glömd men på sistone uppmärksammats både i Ebba Witt Brattströmss essäbok Stå i bredd om 70-talslitteraturen och i SVT-programmet Babels serie om böcker som skakat om folkhemmet.

Ulla Isaksson blev hårt åtgången för Paradistorg av Grupp 8 och andra kvinnorättsorganisationer. I det tidiga 70-talet var hemmafrun fortfarande ett ideal för många. Daghem var en ynnest som få förunnades. Men ropen skallade daghem åt alla och kampen började ge resultat. Fler fick barnomsorg, fler kvinnor kunde ta steg mot egen försörjning och självförverkligande.

Kritiken mot Ulla Isaksson gällde att hon motarbetade den utvecklingen och försökte tvinga tillbaka kvinnorna till spisen. Jag har idag svårt att se henne som en motståndare till kvinnokampen. Hon problematiserar den genom att beskriva konsekvenserna för barnen och påminna oss om allas vårt ansvar för deras uppväxt.

Kathas goda vän socialarbetaren Emma är den som oroar sig mest utvecklingen. Hon befarar en framtid med Aniarabarn, barn som får en uppväxt präglad av ”hotande ödslighet, mekanik och känslokyla”. Så illa som Emma befarade har det inte blivit, men man kan fundera om hon inte skulle se dagens barn som böjer sina nackar över paddor och telefoner som ett tecken på att hon fick rätt. Även om ordet mekanik inte längre är giltigt.

När jag läste Paradistorg första gången hade jag jobbat som journalist i två år, var synnerligen singel och med om att starta en avdelning för Grupp 8 i Västerås. Jag var dock inte någon särskilt stridbar kvinnosakskämpe.  Sannolikt var det inte många på jobbet som märkte min fritidsfeminism. Att jag skulle fortsätta jobba den dag jag fick barn var en självklarhet. Bara samhället byggde ut barnomsorgen och papporna tog sitt ansvar skulle det ordna sig. Att likt Katha och Emma oroa sig såg jag som gamla tanters bakåtsträveri.

När jag nu läser om Paradistorg tillhör jag likt Katha och Emma farmors/mormorsgenerationen och känner precis som de en oro för barnen. Inte för att mammorna jobbar utan för att det finns så lite tid för dem, för att de institutioner vi på 70-talet trodde så starkt på har rustats ner, för att det är så stora skillnader mellan barns uppväxtvillkor.

Kanske är det så att den äldre generationen alltid känner en oro för den framtid vi lämnar över. Att vi vill nynna med Hasse och Tage: ”… när man ser på hur barna växer upp och står i, kan man undra om barna nånsin får det som vi”, fast vi vet svaret. Barnen kommer definitivt inte att få det som vi, men förhoppningsvis får de det tillräckligt bra för att vara fördragsamma mot vår generation och de misstag vi gjort.

Fakta: Ulla Isaksson 1916–2000. 
Hon debuterade 1940 med romanen Trädet. Hennes tidiga böcker är präglade av en religiös problematik men på 1950-talet kom hennes skrivande att allt mer handla om kvinnor och kärlek. "Hon brottas gång på gång med individens ansvar, med kärleken, kvinnorollen, familjelivet och viljan att göra gott" , är DN-journalisten Lotta Olssons karakteristik av Ulla Isakssons författarskap. 
Tillsammans med sin man Erik Hjalmar Linder skrev hon en biografi i två band om Elin Wägner, Amason med två bröst, 1977, och Dotter af Moder Jord, 1980. I Boken om E, 1994, beskriver hon makens demenssjukdom,
Ulla Isaksson har skrivit filmmanus och flera av hennes böcker har filmats. Bland dem Paradistorg, från 1977, som regisserades av Gunnel Lindblom och hade Ingmar Bergman som producent. 

Filmen går att ladda ner via streamingtjänster. Boken Paradistorg finns tillgänglig både på papper och som e-bok.

En kortare version av denna text publicerades i VLT den 4 oktober 2017.