fredag 26 oktober 2012

Mera vackert än djupsinnigt om exotisk resa






Kanske har den en gång haft ett skydds-
omslag men idag ser Flyg mot soluppgången ut så här
De beskriver sig själva som två herrar ”av mycket liten djupsinnighet”. Herrarna i fråga är tecknaren Gunnar Brusewitz, som nog många fortfarande kommer ihåg, och den mer bortglömde skribenten och folkbildaren Gustaf Näsström. De fick våren 1956  ”singla iväg” på en hastigt påkommen månadslång reportageresa i Fjärran Östern. Resan kom så hastigt på att de inte hann läsa något om de platser de skulle besöka. Men det var inget problem, de förlitade sig på kollegor på plats och ägnade sig åt ”lust och lättsinne bara”. Av detta åstadkom de en bok som inte hade några andra pretentioner än att vara vacker.
Boken fick titeln Flyg mot soluppgången” och skildrar deras besök i Bangkok, Hongkong och Japan. Från början hade de tydligen också tänkt sig att skildra flygresorna, som i mitten av 50-talet var något mycket exklusivt. Men de kunde strax konstatera att långa flygresor inte ger mycket stoff till berättande.

”Ingenting går så snabbt som att flyga, ingenting går heller så långsamt. Det är som att ligga nerpackad i en koffert där inget händer, skriver Gustaf Näsström medan Gunnar Brusewitz gör en oinspirerad teckning av en flygplansvinge. Denna sanning får väl sägas gälla fortfarande även om det idag tar 11 timmar att flyga direkt Stockholm – Bangkok, medan de fick hålla på i 40 timmar med åtskilliga mellanlandningar.

När de väl är framme är både skribent och tecknare desto mer inspirerade. De är goda iakttagare och beskriver väl vad de ser i ord och bild. Här ges inga kommentarer eller analyser men många goda ögonblicksbilder, som är intressanta att ta del av också 55 år senare. Utgångspunkten är att de är gäster i en främmande värld och delar med sig av vad de ser till läsare som inte har en chans att komma dit.
Bangkok beskrivs som Österns Venedig. Flickan som ror deras gondolliknande farkost är vacker som en pensé om än med en cigarett i munnen. De besöker såväl opiumhålor som tempel i ”det öppet och hjärtligt lättfärdiga Bangkok”. Jämfört med detta framstår Hongkong som västerländskt även om de helst dröjer sig i de kinesiska kvarteren, som ju gör sig bäst på bild.

Merparten av boken ägnas Japan där de inte bara besöker Tokyo utan också landsbygden och kejsarstaden Kyoto samt Hiroshima, där atombombsoffer säljer ”allsköns skräckminnen” åt turisterna. Naturligtvis saknas heller vare sig geishor eller pärlfiskare. Avslutningskapitlet ägnas berget Fuji vederbörligen avbildat av Gunnar Brusewitz. Tveklöst är det en vacker bok dessa herrar av mycket liten djupsinnighet åstadkommit



Författarna:
Gustaf Näsström. 1899-1979. Författare, kulturjournalist och folkbildare. Han beskrivs som en vetenskaplig mångsysslare. Bland annat gav han ut den historiska bilderboken Forna dagars Sverige. Ett verk på 1200 sidor med lika många bilder. Han var också TV-pionjär och gjorde 1957-59 tillsammans Lennart Ehrenborg, TV:s första serie kulturdokumentärer, Liv och Leverne i Gamla Sverige - en kuturhistorisk rhapsodi.
Gunnar Brusewitz. 1924-2004, Författare, konstnär och tecknare. Välkänd inte bara för sina många naturböcker utan också som en i gänget i naturprogrammen från Korsnäsgården, som SvT sände 1961-1980.  Han har också gjort frimärken och åren 1963-1988 utformade han diplomet till Nobelpristagaren i litteratur.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar